Matematik i 30 punkter är ett fristående läromedel, som grundar sig på en idé där okonventionellt tänkande, enkelhet, tydlighet och klar struktur poängteras. Det kan användas med vilket annat läromedel som helst och kan även utgöra ett mycket bra stöd för lärare som väljer att arbeta utan något traditionellt läromedel. Stoffet omfattar i stort sett alla grundläggande moment för grundskolan.

Materialet är ett kopieringsunderlag och innehåller diagnoser i form av s.k. månadsprov, åtgärdspärmar med uppföljningsövningar som ansluter till proven punkt för punkt samt ett urval konkret material av begreppsbildande, förankrande och motiverande art.

Månadsproven används för att utvärdera om eleverna har tillägnat sig och förankrat grundläggande begrepp och färdigheter i matematiken i den dagliga undervisningen.

Åtgärdsövningarna används för att åtgärda de brister som analysen av provresultaten påvisar.

---

Materialet är momentbaserat och matematikstoffet är uppdelat i följande 30 punkter:

1     Naturligt tal	16   Längd, area och volym
2     Tal i decimalform	17   Massa
3     Bråk	18   Pengar
4     Procent	19   Tid
5     Addition	20   Statistik
6     Subtraktion	21   Koordinatsystemet
7     Multiplikation	22   Skala
8     Division	23   Terminologi
9     Additionstabellen 11-18	24   Ordningstal/negativa tal
10   Subtraktionstabellen 11-18	25   Halv-dubbel. Udda-jämn
11   Multiplikationstabellen	26   Talläsning, talskrivning
12   Divisionstabellen	27   <>=
13   Talnamn 5-10	28   Positionssystemet
14   10, 100 och 1000	29   Avrundning
15   Enheter	30   Geometri

Utdrag från Inger och Lars Anderssons föreläsning på Matematikbiennalen om elever som riskerar att bli "Icke godkända i ämnet matematik"

 

306
Elever med risk att inte bli godkända

Inger Andersson är speciallärare, författare och läromedelsproducent. Hennes utvecklingsarbete inom grundläggande matematik har resulterat i diagnos- och åtgärdsprogrammet för grundskolan. Lars Andersson arbetar som speciallärare på gymnasiet. Han har också lång erfarenhet från grundskolan där han arbetat med ungdomar med psykosociala problem.

För att kunna hjälpa elever med risk att inte bli godkända krävs att vi kan motivera eleverna till kunskapsinhämtande men också att vi hjälper dem att dtruktrera innehållet så att de ser helhet och sammanhang samt får klara begrepp dvs adekvata innre bilderbakom alla uttryck och symboler. Om eleverna ser helheten blir de medvetna om vilka pusselbitar som saknas. Därigenom öppnas möjligheter att ta eget ansvar för att åtgärda. Verktyg i form av grundläggande begrepp och färdigheter underlättar problemlösning.

Motivation - Begrepp - Stuktur

Elever med risk att inte bli godkända är ett stort problem i skolan i dag. Om vi inte lyckas att motivera eleverna till ett eget engagemang när det gäller inlärning är det sannolikt att vi kommer till korta i vår undervisningsuppgift. Kanske måste vi ta till lite okonventionelle metoder för dessa elever. Det är fåfängt att tro att vi kan göra om några elever i dagens skola eller tvinga dem till inlärning. Nu gäller det snarare att med olika medel locka elevera till kunskapsinhämtande och därvid spelar respekten för elevens person en stor roll. Humorn och skrattet lär ju enligt senare forskning vara ganska viktiga komponenter. Kanske är det på tiden att vi använder dessa medel i undervisningen också.

Eftersom vi under många år varit i kontakt medelever med inlärningssvårigheter och bristande motivation och dessutom varit mycket intresseradeav deras problematik, har vi under årens lopp kommit fram till vissa slutsatser:

• Man kan höja motivationen om man till att börja med ger eleverna uppgifter av lagom svårighetsgrad, gärna lättare, inom det område som man avser att bearbeta för att sedan öka graden. Det är det ena. Det andra är att ge ett till synes svårtillgängligt innehåll en rolig form t.ex. spelets.
• Ett annat viktigt grepp är att hjälpa eleverna att strukturera matematikstoffet genom att dela in det i moment, grupperade i taluppfattning, tabeller, räknesätt, mätningar och övrigt. Då får eleverna chans att se helhet och sammanhang i arbetet så att det känns mera meningsfullt. Man måste ju uppfatta helheten för att kunna se vilka pusselbitar som fattas.
• Något som är avgörande för att eleverna skall kunna bygga på sin kunskapsbank är att de har klara begrepp dvs adekvata innre bilder bakom alla uttryck och symboler. Att bilda begrepp är inte alltid det lättaste. En del elever får klara begrepp genom verbal överföring, andra behöver en bild till hjälp och några behöver bearbeta verkligheten högst konkret för att få en aha-upplevelse.

Det första barn frågar när de inte har en klar bild:
        Pappa vad är en stucken gris?
     ( En sexåring vars syster hade sagt: "Du skriker som en stucken gris").

En annan går igenom halva livet och undrar över vad väggrenen kan vara för en gren, som förmodas ligga vid vägens kant.

Ett avsnitt som vållar stora begreppsbildnings-bekymmer inom matematiken är talområdet 0-1 dvs sambandet mellan tal i bråkform, decimalform och procentform. Där hänger begreppen i luften för många elever, men kan ges en enkel förklaring.

Det är oerhört viktigt att eleverna har en uppsättning verktyg i form av grundläggande begrepp och färdigheter för att klara av problemlösning. Allt utgår ju från problemlösningssituationen, där behovet upptäcks. När eleven då behöver tillägna sig den erforderliga kunskapen, gäller det att vi kan stå bi med ett strukturerat material och en stabil arbetsgång som lämnar så lite som möjligt åt slumpen.

---